Ett besök i templet

Igår förmiddags, på väg till affärn, så tog vi omvägen förbi det lokala templet.

De flesta tempel i Taiwan är buddistiska tempel, men många gånger så är det blandningar av buddistiska och daoistiska deiter. Konfucianismen är också en väldigt viktig filosofi i det kinesika samhället. Kineserna är väldigt toleranta mot andra religioner, och många blandar mellan religionerna som de själva tycker passar dom bäst. Buddist, konfucianist, daoist och kristen, på en och samma gång.

Så här på eftermiddagen, varmt och svettigt som bara den, var det inte så mycket folk. Men det var ändå en del rökelse som brann i den stora rökelseurnan utanför templet. Vid ingången till templet var det, som alltid, 2 ”lejon-monster” som vaktade ingången. Den till vänster brukar vara honan, och till höger är det hanen. Man skulle behövt en handbok i kinesisk mytologi vid tempelbesöken i Taiwan, för att förstå vad alla drakar, monster och illustrationer står för.

På bordet stod det några offergåvor till gudarna. Ibland funderar man på hur de tänker när de väljer ut maten som ska offras till gudarna. Frukt och blommor är rätt vanligt, men ibland är det snabbnudlar, Coca Cola, Taiwan Beer, konserver med t.ex. tonfisk och dylikt. Eller varför inte lite chips till gudarna.

En annan intressant företeelse är ju dessa papperspengar som offras. Men det är ett helt kapitel för sig. Desamma gäller de 2 röda halvmånarna som ligger nedanför pengarna. De är lite nötta i kanten då den bedjande använder dessa för att spå, och kastar de i golvet avläser svaret från gudarna i hur dessa halvmånar lägger sig. Men det verkar som om folk kastar om och om igen, tills de är nöjda. Är det inte så det funkar med spådomar??

Vid många tempel, de flesta lite större tempel i alla fall, så finns det oftast en liten butik som säljer t.ex. papperspengar att offra till gudarna, ljus och annat som man kan tänkas behöva vid en offring. Ibland har saker och ting ett pris, men oftast bestämmer man själv vad man tycker att det är värt.

Det här med tempellivet är väldigt spännande tycker jag. Att så många människor tar sig tid under dagen att besöka templet. Eller man behöver inte ens göra det! På många gator finns små mini-tempel som man kan buga sig framför gudarna och tända lite rökelse. Eller bara buga i förbifarten. Det är nog tillgängligheten som är så annorlunda, som gör att människor är väldigt måna om sitt religiösa liv och en oansträngd respekt för sina gudar, och kan därmed respektera människor i sin egen omgivning på ett annorlunda sätt än t.ex. ett snart avkristnat land som Sverige. Även om många människor anser sig ha kristna värderingar och kristen moral, så är avsaknaden av Gud väldigt stor. Visst, det sägs han finns hos varje människa, men ska man avlägga ett besök, så kan det ibland vara en bit att ta sig. Det är svårt för människor att upprätthålla religiösa ritualer om man måste spendera så mycket tid på att ”ta sig”, vi i västvärlden har väldigt mycket att göra. Vem hinner sätta sig ner och be en bön?

Katolicismen har sin snabbvariant med ”korsningen” över sin överkropp, det funkar! Buddismen har handflatorna mot varandra och ”bugar” med händerna (eller med kroppen också) 3 gånger. Fort var det gjort. Det är nog det som protestantismen behöver om den vill överleva hos sitt folk, en snabb-ritual, så snabbt att utföra att det gör varken till eller från.

Det är så mycket man inte riktigt förstår vad saker och ting är i templet, t.ex. denna tavla på väggen. Vad jag kan gissa mig fram så tänder man en liten liten lampa, och på de gula lapparna så står det personers namn. Den övre delen av tavlan är än så länge outnyttjad. Så istället för att tända ett julgransljus så tänder man en sån här liten glödlampa istället. Men det finns julgransljus också för den som vill det...