tisdag 15 september 2009

Influensatider på intågande

Lite rädd blir man nog ändå! Var är mänskligheten på väg? Ska man inte kunna gå utomhus längre utan att man måste ta på sig en munmask. (eller vad det nu heter på svenska? när vår omgivning förändras får vi även lära oss nya ord).

På tunnelbanan så är det inte så många som har mask på sig, kanske 10%. Men ändå! Och fler lär det nog bli när folk börjar att sprida förkylningar fram och tillbaka. Till och med F, som visserligen är hypokondriker, har börjat med munmask på bussen till jobbet. Vi kanske skrattar åt dom som har det, och tycker det är löjligt. Men tjejen som satt brevid mig i klassrummet idag, är förkyld. Hostade och snöt sig om vartannat. Tankarna går inte att stoppa. Varför stannar hon inte hemma? Hon kan ju i alla fall ha munskydd på sig! Tänk om jag blir sjuk? Tänk om Nils blir sjuk?

Tänk om, munmask eller munskydd fungerar? Jag läste på hemsidan på "Center for disease control" här i Taiwan, att en munmask av bomull håller borta 80% av skit och skräp som gör att man blir sjuk. (bomull för att man kan använda flera gånger om, dvs. miljövänligt).

Ska man investera i en sådan kanske? Eller jag vet inte...
F (hypokondrikern ni vet!) sa häromdagen att det var 40 000 fall. MEN! På regeringens hemsida står det att det är 42 stycken som just nu behandlas på sjukhus. Kanske någon som förväxlade med ett par nollor där. Dock står det inget om hur många som har blivit smittade totalt, och blivit friska. 7 stycken döda.

Men lite rädd blir man såklart.

torsdag 20 augusti 2009

Ett besök i templet


Igår förmiddags, på väg till affärn, så tog vi omvägen förbi det lokala templet.

De flesta tempel i Taiwan är buddistiska tempel, men många gånger så är det blandningar av buddistiska och daoistiska deiter. Konfucianismen är också en väldigt viktig filosofi i det kinesika samhället. Kineserna är väldigt toleranta mot andra religioner, och många blandar mellan religionerna som de själva tycker passar dom bäst. Buddist, konfucianist, daoist och kristen, på en och samma gång.

Så här på eftermiddagen, varmt och svettigt som bara den, var det inte så mycket folk. Men det var ändå en del rökelse som brann i den stora rökelseurnan utanför templet. Vid ingången till templet var det, som alltid, 2 ”lejon-monster” som vaktade ingången. Den till vänster brukar vara honan, och till höger är det hanen. Man skulle behövt en handbok i kinesisk mytologi vid tempelbesöken i Taiwan, för att förstå vad alla drakar, monster och illustrationer står för.

På bordet stod det några offergåvor till gudarna. Ibland funderar man på hur de tänker när de väljer ut maten som ska offras till gudarna. Frukt och blommor är rätt vanligt, men ibland är det snabbnudlar, Coca Cola, Taiwan Beer, konserver med t.ex. tonfisk och dylikt. Eller varför inte lite chips till gudarna.


En annan intressant företeelse är ju dessa papperspengar som offras. Men det är ett helt kapitel för sig. Desamma gäller de 2 röda halvmånarna som ligger nedanför pengarna. De är lite nötta i kanten då den bedjande använder dessa för att spå, och kastar de i golvet avläser svaret från gudarna i hur dessa halvmånar lägger sig. Men det verkar som om folk kastar om och om igen, tills de är nöjda. Är det inte så det funkar med spådomar??

Vid många tempel, de flesta lite större tempel i alla fall, så finns det oftast en liten butik som säljer t.ex. papperspengar att offra till gudarna, ljus och annat som man kan tänkas behöva vid en offring. Ibland har saker och ting ett pris, men oftast bestämmer man själv vad man tycker att det är värt.

Det här med tempellivet är väldigt spännande tycker jag. Att så många människor tar sig tid under dagen att besöka templet. Eller man behöver inte ens göra det! På många gator finns små mini-tempel som man kan buga sig framför gudarna och tända lite rökelse. Eller bara buga i förbifarten. Det är nog tillgängligheten som är så annorlunda, som gör att människor är väldigt måna om sitt religiösa liv och en oansträngd respekt för sina gudar, och kan därmed respektera människor i sin egen omgivning på ett annorlunda sätt än t.ex. ett snart avkristnat land som Sverige. Även om många människor anser sig ha kristna värderingar och kristen moral, så är avsaknaden av Gud väldigt stor. Visst, det sägs han finns hos varje människa, men ska man avlägga ett besök, så kan det ibland vara en bit att ta sig. Det är svårt för människor att upprätthålla religiösa ritualer om man måste spendera så mycket tid på att ”ta sig”, vi i västvärlden har väldigt mycket att göra. Vem hinner sätta sig ner och be en bön?

Katolicismen har sin snabbvariant med ”korsningen” över sin överkropp, det funkar! Buddismen har handflatorna mot varandra och ”bugar” med händerna (eller med kroppen också) 3 gånger. Fort var det gjort. Det är nog det som protestantismen behöver om den vill överleva hos sitt folk, en snabb-ritual, så snabbt att utföra att det gör varken till eller från.


Det är så mycket man inte riktigt förstår vad saker och ting är i templet, t.ex. denna tavla på väggen. Vad jag kan gissa mig fram så tänder man en liten liten lampa, och på de gula lapparna så står det personers namn. Den övre delen av tavlan är än så länge outnyttjad. Så istället för att tända ett julgransljus så tänder man en sån här liten glödlampa istället. Men det finns julgransljus också för den som vill det...



fredag 24 juli 2009

Hem ljuva hem

En månad i Sverige går fort. Halva tiden i Norrland och halva tiden i Skåne - lika ska vara lika. Släkt och vänner ska alla ha sitt. En slank'an hit och en slank'an dit. Och överallt bjöds det på fika - såklart. Och det är ju så gott med svenskt fika!

Kanelbullar (bäst är dock mina egna men det hann jag aldrig med att baka), småkakor, rulltårta, dammsugare, jordgubbar med grädde, mazariner, kladdkaka, sockerkaka, glass, wienerbröd och sist men inte minst.... BLÅBÄRSKAKA! Oj så gott. Denna månaden resulterade i ca +5 kg. Sanslöst. Dessutom smågodis på det (nog för att jag slutade äta godis för flera år sedan men den senaste tiden har det varit lite si och så...)

Men, nu så är vi tillbaka. Ingenting smakar så gott som i Sverige så jag tror inte att det kommer att bli svårt att bli återhållsam med dessa synder. Det enda skulle väl vara Starbuck's då, men deras utbud är egentligen inte så gott som fikat i Sverige. Det är ju unikt - fika. För övrigt har dock Ericsson här i Taipei infört fredagsfika då de anställda turas om att ta med sig fika (alla utom svenskarna bakar själva).

I hela Taiwan finns det 223 Starbuck's. Vi har 2 stycken i närheten. Men som sagt, deras utbud på att äta är inte det bästa, inte i Taiwan i alla fall. I Japan hade de tydligen baguetter (svindyra), i andra länder har jag upptäckt att dom har något mycket smarrigt som heter Rocky Road, men inte här. Desto bättre för att gå ner 5 kg då. Det senaste året dock har de börjat med lättare smörgåsar, men det är alltid go-fikat som hägrat. Amerikanska muffins, ostkaka, schwarzwaldstårta, mangotårta, massor av tårta helt enkelt. Men problemet är att allt smakar likadant! Vare sig det är muffins eller osttårta, det smakar likadant. Visserligen har man svårt att hålla sig ifrån det i alla fall, men när man nu har det svenska fikabrödet färskt i minnet, så finns det ingen anledning att gå på Starbuck's. Förutom kaffet förstås. :)

onsdag 17 juni 2009

Uppdateringar

Det spelar ingen roll om det är blogg eller dagbok man skriver, det är ändå långt mellan gångerna! Och mycket hinner förstås hända.

- Jag hade besök från Holland/Spanien. Margriet, även kallad Margareta eller Maggan. Vi var bästisar i Salamanca, Spanien för många år sedan. Hon stannade ca 1 månad, men då jag gick i skolan så reste hon runt rätt bra på egen hand. Dock tog vi alla en långhelg i Kenting, där Nils fick för 1a gången bada i havet.

- Jag har fyllt år, 28 bast. Vi gick på restaurang på 80e våningen eller nåt sånt i 101an och åt middag. Då ”friade” F och sa ”Vi kan väl förlova oss när vi är i Beijing.

Svårt att hitta guldringar i Taipei, så vi gick till Tiffany’s.

- Sen åkte vi till Beijing, där såg vi alla de möjliga tempel och kultur! Så ofantligt roligt, jag åker jättegärna tillbaka. Så vackert, så rent (vi höll oss väl i turistområdena). El-cyklar överallt, inte en scooter så långt ögat nådde, en fröjd! Vi gick på muren, förlovade oss där också, åt Peking-anka som förlovningsmiddag. Mumsigt.

- Sen har vi flyttat också. Nu bor vi en bit utanför centrum. Det finns fortfarande ingen tunnelbana hit, men den kommer den 30e juni så det är alldeles snart, då har man kommunikation med omvärlden igen. Allt är väl inte i ordning ännu, efter flera veckor. Och F’s baby (efter Nils), dvs. hans Usher högtalare (jag trodde det var sångaren Usher första gången jag hörde talas om det där…) fullpris i Sverige ca 100 000, mycket billigare här dock, dessa bäbisar står fortfarande i sina kartonger. Istället har jag fått plocka fram hans andra högtalare, Barbapappa och Barbamamma. Värde ca 100 kr men just nu de enda som funkar!!


- Utsikten från lägenheten är väl inte det bästa ur Feng-Shui synpunkt, en parkeringsplats och en byggarbetsplats, men bakom detta så ser man istället det stora Pariserhjulet! Det lyses upp på kvällarna och är så vackert! Där bakom ser man även bergen! Det börjar på att bli för varmt nu för att klättra i bergen på dagarna, och kvällarna också för den delen. Så vi får vänta med att utforska bergsstigarna till närmare hösten.


- Också i den nya lägenheten har vi en utomhuspool, vi testade en dag då solen gått ner, det var rätt kallt så det tog ett tag innan man vande sig vid det kalla vattnet. Men sen var det skönt, och Nils tyckte det var kul också. Nere i källarn finns det bl.a. gym, sauna och spa-pool. Inte så stor pool men nog stor att kunna leka i på ”vintrarna” när utomhuspoolen är avstängd.

Nästa gång jag skriver kommer det att bli dags för en ny uppdatering, för nästa vecka åker vi till Sverige 1 månad. 2 veckor i Norrland och 2 i Skåne.


Bye bye!


måndag 13 april 2009

Härliga färger

En av de första färgerna man lärde säga på kinesiska, var brun. Det heter nämligen "kaffe-färg".
Men nu har jag upptäckt att det finns många fler intressanta färger.

- istället för äggskalsvit, så refererar väldigt många till ris, och därför heter denna färgen här "ris-färg"
- har man blont hår så säger man "guld-färg"
- Kan ni gissa vilken färg "puder-röd" är? Rosa :)
- klarröd heter "stor röd"
- Hudfärg heter snarare "kött-färg", inte riktigt hur jag skulle uttrycka mig, då låter hudfärgat mycket bättre (om man bortser från det faktum att det finns olika hudfärger...hmm...)
Men, när man pratar om en persons hudfärg, så finns det i stort sett bara 2 färger, vit och svart. Ibland händer det att folk säger "Du är så vit!" Eh... jo, jag är ju det. Eller har folk fått en solbränna så har dom "blivit svart".

Det är kul, att allt verkar så ologiskt, rena rama grekiskan, men hur man pratar och ord för saker och ting har så stort sammanhang. It makes sense helt enkelt. Som t.ex. kaffefärg. Den är bra.

Glad påsk (det var någon som sa att det är påsk nu, inget man direkt firar här...)

söndag 5 april 2009

April april...

1a April. Tiden går fort. Man tappar mycket information av omvärlden. Aftonbladet är inte mycket att surfa på för att hålla sig a jour, och inte "orkar" man gå och köpa tidningen här heller varje dag. Inte för att tidningarna här heller är så mycket att hurra för.

Den största tidningen för utlänningar i Taiwan är Taipei Times, finns även en som heter China Times, det är väl 50-50 ungefär. 
Tidigare i veckan, i onsdags då det var 1a April så publicerade Taipei Times ett Aprilskämt, det handlade om de omåttligt populära pandabjörnarna på Taipei Zoo, att de i själva verket var vanliga Taiwans brunbjörnar som hade färgats vit och svart. Ett enkelt skämt helt enkelt. Några fattade det, andra inte. Och dom som inte fattade skämtet blev rasande, de politiker som inte fattade skämtet krävde en ursäkt och en dementering av uppgifterna.  Aprilskämt är inte en tradition i detta land kan tilläggas. Folk fattar det helt enkelt inte.

Traditionen säger att man gör som man blir tillsagd, om tidningen skriver en sak så är det så som det är. Det finns inga kritiska ögon, varken hos vanliga människor som läser en enkel dagstidning, eller hos studenter. Istället ska man respektera vad andra människor säger, speciellt äldre, och har dom fel så ska man acceptera det felet, och ingenting säga. För påpekar man en felaktighet leder detta till att den personen som har fel "tappar ansiktet". Dvs. det går inte att diskutera saker och komma fram till nya beslut, utan man gör som man alltid har gjort och ibland gör saker fel. Men det gör ingenting, han som kom på dom här tokigheterna  har i alla fall inte tappat ansiktet. Herregud... detta ansiktet som folk är så rädda att tappa... 


lördag 21 mars 2009

Svår halka, björnar vaknar ur idét, skidolyckor, isrally...

Ja, inte här då! Det går dock att läsa på vk.se. Västerbottens-Kuriren.
När man jobbade på Solis läste man delar av tidningen varje dag, mer eller mindre. Men nu speglas en helt annan värld! En värld långt bort på andra sidan jordklotet och man har svårt att relatera till saker som halka, skidolyckor, bilder på skotrar och snö. Jag fattar ingenting.

Då förra veckan när Fredrik var i Thailand regnade det lite grann, men sen nu hela veckan som varit har det varit hur fint väder som helst! Kortbyxor eller kjol och en t-shirt. Skönt!! Rätt svettigt också vissa dagar! Så det där med snö och sånt, det känns svårt att förstå. Men det borde vara tvärtom, för det är ju ändå bara Mars ännu! Kortbyxor i Mars, det är konstigt det!

lördag 14 mars 2009

Smink

Under veckans lektion på universitetet var en av våra läxor att fundera ut något vi tycker är annorlunda i Taiwan, jämfört med våra hemländer.
En tjej i klassen, från Vietnam, påpekade det här med smink. Hon tycker taiwaneserna sminkar sig väldigt mycket. Detta vet jag inte om jag ska hålla med om men det kanske stämmer. 

Men läraren påpekade hur det fungerade i Japan! (tur detta inte är Japan ska jag börja med att säga...) I Japan nämligen, så ska varje god kvinna, singel som gift, vare sig man arbetar eller är hemmafru, sminka sig! Den kvinna som inte sminkar sig kan uppenbarligen inte ta hand om sig själv och kan därmed inte ta hand om hemmet och därmed inte god nog att gifta sig med. En osminkad kvinna blir nog ogift livet ut om hon har otur. Det var ungefär så det lät. Det lät som en överdrift men de 2 klasskamrater jag har som är från Japan, höll med. Det var så och så tyckte dom också. En kvinna som inte sminkar sig, vad är det för en typ?

Som sagt, tur att detta inte är Japan. Man får ju vara glad bara man hittar tiden att ta en dusch! Och då har jag bara 1 barn...

Men annars tycker dom om här i Asien att vara vit. En gång hade jag köpt en ansiktsmask, jag hade på  mig den i ca 20 minuter eller liknande, och när jag tog av mig den var jag alldeles likblek i ansiktet! Schnyyyggt eller? 

Men dessa produkter hjälper dom faktiskt att bli vita, kanske inte så vit som Michael Jackson, men ändå. Hemma i Sverige brukar flickorna springa omkring i korta kjolar och brunbrända ben, sen kommer jag med likvita ben. Men här! Här är tjejerna ännu blekare ännu vitare än jag som nordeuropé. 


kanske inte så här extremt...men nära nog

tisdag 10 mars 2009

Klara färdiga .... kryp, stå, ramla och prata!!

Nu händer det mycket här må ni tro!
På ungefär en vecka så har Nils
1) Lärt sig krypa. Han har ju ålat så fort man har lagt han på ett plant underlag så har han satt iväg. Och i ungefär en månads tid har vi trott att "nu kan han snart krypa". Och nu kan han det! Förra lördagen satte vi som startdatum. Och på bara en vecka har det börjat gå undan!

2) inte ens en vecka efter krypet så kliver jag upp mitt i natten för att han gnäller. Det är lite mörkt och jag ser inte så bra, så döm av min förvåning när ungen står upp och skrattar till! "Ungen står ju upp" säger jag till F. (som senare under dagen tog fram skruvmejseln och sänkte bottenplattan i spjälsängen).

3) på natten stod han upp, på morgonen ramlade han. Inte ur sin spjälsäng, men ur mamma och pappas säng. Alla låg vi och sov trodde vi, utom Nils. Pang bom så vaknade vi med en smäll! Nisse hade åkt i golvet med huvudet före. Usch vad hemskt, men det gick fort över.

4) Nånstans i den här veckan, mellan krypet och ståendet och ramlandet, så har han också sagt sitt första ord. Nämligen MAMMA! Det var först F. som sa att han sa mamma. Men jag trodde inte på han. Sen sa han det igen, och igen (bara när han var ledsen). Så då ringde jag till min egen mamma, och frågade om det verkligen var mig han menade - mamma. Och inte bara ma-ma. Men det är nog mamma han säger. Och varje gång han säger det desto mer övertygad blir jag om att det är så det är. 7 1/2 månad och han har sagt sitt första ord. Sen att det är mamma är ju kul. Taskigt om det hade varit "lampa" juh!


Men det här med språkinlärning. Många säger det att Nils kommer att bli en smart grabb med mycket språk "gratis". Svenska, engelska och kinesiska! Hmm... jag vet inte jag det. Allting beror ju naturligtvis på hur länge vi bor här, men om han verkligen ska lära sig ett språk och inte tappa alltför mycket måste han nog vara ganska stor. Det är ju inte så att man övar engelska och kinesiska alltför mycket i Sverige.

Men vilket språk ska man egentligen prata med honom? 
Svenska - jag har hela tiden varit övertygad om att det ligger något speciellt i modersmålet, det finns känslor i det som du aldrig skulle kunna förmedla med ett annat språk. Och även om du kan dom orden så är det så mycket i ett språk förutom ord, det är känslor, toner, intentioner etc. Så varför ska man INTE prata sitt modersmål med sitt barn och tappa den speciella kommunikationen man kan uppnå? T.ex. de invandrare i Sverige som pratar svenska med sina barn, för att dom ska lära sig svenska och kunna umgås med svenskar och för att dom själva ska få öva på svenskan. Sen står dom där och barnen är vuxna och pratar bara svenska. Tänk om man skulle få Alzeihmers då? Glömma svenskan och då har man bara sitt modersmål kvar, men ingen som förstår en? 

Men... å andra sidan så kommer vi ju inte att bo här för evigt, vi kommer ju att flytta hem till Sverige någon gång. Och då pratar ju alla svenska. Kanske ska man försöka lära honom kinesiska så att han kan umgås med alla miljarders miljarder kinesungar? Eller kommer han att lära sig det själv?

Men engelska då? Det är väl det språket vi använder mest när vi umgås som en familj utanför hemmet. Kinesiska är det ju bara jag som pratar när jag går på affärn etc. 

Dock ska man inte vara rädd att en utveckling av några andra språk skulle leda till en bekostnad av svenskan. Det är aldrig fel att lära sig fler än ett språk. Det vore ju roligt, och bra om han kunde växa upp med ytterligare ett språk, förutom svenskan. Så vilket ska det bli? Och hur ska det gå till? Ska jag börja läsa sagor på kinesiska eller engelska? Eller ska jag behålla kommunikationen på svenska för att kunna förmedla känslor på ett sätt jag aldrig kan göra på vare sig engelska eller kinesiska.


torsdag 5 mars 2009

Gör er beredda på Earth Hour

Det är lika bra att lägga in en påminnelse på mobilen!
Lördagen den 28e Mars mellan kl. 20:30 och 21:30 kommer miljontals människor att släcka lamporna för att sända en signal till världens ledare att ta klimatfrågan på fullaste allvar. 934 städer i 80 länder har anmält sitt deltagande!!

Alltifrån skolklasser, kommuner till privatpersoner kan anmäla sig! Jag uppmanar alla som läser min blogg (ni få tappra familjemedlemmar och vänner) att anmäla er! I alla fall komma ihåg denna dag och denna tid och släck lampan. En timmas myspys med värmdeljus och en kortlek.


I Taipei så släcks 101an. Då kan väl du släcka en sketen lampa?!
Och sprid budskapet till vänner och jobb!

tisdag 3 mars 2009

Då var det dags igen....allting på en gång

Då var det dags igen - PANIIIIIK! Hjälp!
Jo, det är dags att börja skolan också imorgon, men det var inte det jag tänkte på. Jag tänkte ju naturligtvis på det här med visum! Dags att förlänga igen. Det var bara tur jag kom ihåg det, jag tänkte på det hela förra veckan men nu denna så vips - borta. Det var en vägkorsning som påminde mig att jag var tvungen att gå till Immigrationsverket och förlänga visumet. Fort hem, så fort det går med tunnelbana och byte och folk i vägen. Väl hemma hittar jag Fredriks pass, Nils pass, men inte mitt! Nu blev det så där jobbigt igen. Inga pengar för jag hade för mig att det kostade pengar att förlänga (vilket det naturligtvis inte gjorde). Fredrik sympatiserar och kommer hem, men jag hittade passet, i förrådshyllan av alla ställen. Vi tar en taxi alla 3 till Immigrationsverket. Väl där kom jag på att jag hade glömt att ta med födelsebeviset, eftersom att min anledning till att besöka Taiwan är ju att besöka min son och då måste det finnas bevis att vi är släkt. Oj oj oj.... Men, handläggaren var snäll och tittade i arkiven och skrev ut ett inskannat dokument, nämligen födelsebeviset! Tack för det. Allt är okej, jag får stanna till den 4e Maj, innan det är dags igen.

Detta visumkollijoks tar på mina nerver. Jag var beredd att åka hem imorgon! Men nu är jag glad att jag slipper infria mina uttalanden. Jag vill ju vara här! Inget snack om saken.

Men nu kan jag bara se framemot att börja skolan igen! Imorgon är det dags. :)

onsdag 25 februari 2009

Mer tid - ge mig mer tid

Det är mycket som ska hinnas med emellan svängarna till Starbuck's.

Det ska för det första tas hand om Nils. Han har äntligen börjat sova lite bättre nu igen. Sen vi var i Sverige har hans sömn varit upp och ner. Den började precis bli bra igen när det var dags att åka tillbaka till Taiwan, och därmed blev det knepigt igen. Sen har han börjat på att få tänder som ställt till det med sömnen. Men nu har han 2 tänder i alla fall.
Men nu så, inatt. Sov han 21-30 till 7.30. Tack för det.

Sen ska det pluggas också. Just nu är det Lundakursen som tar all min pluggtid. Det är jättesvårt vokabulär som man aldrig använder i sin dagliga tal. Så det glömmer jag så fort jag har läst texten. Min lärare är dock väldigt produktiv och hittar på fullt med läxa åt mig. Jag brukar sitta på söndagarna och ta en - två timmar för mig själv för att hinna ikapp (mig själv).
Men nu nästa vecka så börjas det! Då ska jag börja läsa på universitetet igen. En 3 månaders kurs och min kompis Karen ska hjälpa mig passa Nils varje dag. 

Därmed kommer vi till nästa punkt. Då hon ska hjälpa mig att passa Nils så vill jag ju gärna ge  någonting. Men pengar tror jag inte hon vill ha, men jag tänkte sy ett lapptäcke som tack! Och när ska jag få tid till det då?
Ett lapptäcke till henne, ett lapptäcke till en av systerdottrarna hade jag tänkt mig också, dessutom ett babylapptäcke till en Nils kommande kusin (en flicka föresten! :) ) som kommer i slutet på Mars.
Sen börjar det på att bli varmare och varmare här, Nils behöver shorts. Jag har tyg till 2 klänningar och 1 kjol till mig själv som ligger och väntar...

När ska man hinna med allt? Måste jag kanske skära ner på kaffet?

lördag 7 februari 2009

Kossor kossor kossor....

eller Oxar kanske det är?

Ja, då var nyårsveckan slut, och ingen uppdatering och vad som hände blev det inte. Hände i och för sig inte så mycket, det var lite tommare i staden än vanligt, samt att Starbuck's hade stängt ett par dagar. 

Men nu så är det en ny högtid, räknas egentligen vara slutet på nyårsveckan. Nämligen Lampfestivalen. Det blir våran 3e Lampfestival. Det första året var det massor av grisar, förra året massa råttor, och i år är det dags för Oxens år!

Från förra året började man att ha Lampfestivalen i Sun Yat Sen parken som bara ligger ett par minuters gångväg härifrån. Med massa olika skolor och föreningar och sponsorer som ställt ut ett litet lamp-landskap. Jättevackert.

Men trots att det är Oxens år så verkade ett par andra djur stjäla showen, nämligen pandorna (inte dom riktiga utan gjort som en lampa). Detta för att fira att Taiwan har fått sina pandor och dom började att ställas ut på djurparken vid det kinesiska nyåret. Deras namn är 團團 (Tuán tuán) och 圓圓 (Yuán yuán). Dubbelnamn alltså. Man gör tydligen ofta så till djur och liknande. T.ex. figurerna till OS i Peking förra sommaren hette Bei-bei, Jing-jing, Huan-huan,  Ying-ying, Ni-ni. Om man tar dom var för sig tillsammans, dvs. Bei Jing Huan Ying Ni så får man betydelsen Beijing välkomnar dig (till OS alltså). 
Betydelsen av pandornas namn Tuan yuan blir så mycket som "återförening". Hmmm... det politiska spelet finns på alla plan, t.o.m. namngivandet av ett par pandor. 
Under många år vägrade Taiwans regering att ta emot Kinas gåva, 2 pandor. Man ville inte ha någonting med Kina att göra. Inte förrns nu då den nya regeringen beslutade att ta emot gåvan. I denna bilden så gifter sig pandorna....hmm... vilken symbolik...

Tiden springer iväg och dags att uppdatera andra saker, så jag lägger bara in ett par bilder.

Taipei City Hall, invaderad av kossor

    

Fredrik framför en av scenerna ur Sagan om Askungen


lördag 24 januari 2009

Gott nytt år... igen!

titta frukterna t.v, ananas och grapefrukt (?) dekorerade med fina röda rosetter

marknadshandel

I den här delen av världen så firar man nyår 2 gånger på 1 år!
Fast egentligen är det första nyåret, den 31a december vår tideräkning, bara en uppvärmning. För det är nu det är på riktigt! Det kinesiska nyåret, eller Vårfestivalen som denna högtid även kallas.

Det är den här tiden på året som kineserna har ledigt från jobbet, i stort sett. Man har typ 10 dagar lediga dagar att ta ut, men sen under det kinesiska nyåret så  har man ledigt ca 5-9 dagar till! Men egentligen så består högtiden av 15 dagar, med olika traditioner och välkomnande av gudar etc. på var sin dag.

Dagarna före nyår så är det dags för den stora vårstädningen, hela huset vänds upp och ner i jakten på dammråttor. Och de senaste 2-3 veckorna faktiskt har det varit fullt upp på marknaderna runtom i stan. Ibland när vi har varit ute på promenad har vi gått förbi den närmaste marknaden från oss räknat. Vanligtvis är det mest en matmarknad, men dessa veckor har man sålt allt möjligt som handväskor, kläder, frukt och grönt, mycket fisk också naturligtvis eftersom att det är en viktig rätt på bordet under nyåret, lika viktigt som julskinkan är hos oss till jul.



Kan tyckas att man kan lämna moppen på en parkering när man ska gå och handla, det är ju fullt med folk ändå så. Men nej - moppen ska med! *suck*



Men viktigaste för oss så här i nyårstider, det är ändå Starbuck's... eller hur mammor?


Nyårsdumplings
Den stora traditionen på matbordet under det kinesiska nyåret, är att äta dumplings! Det ska inte vi göra dock, för det första ska vi grilla i afton, och dessutom är denna traditionen typisk för nordkina. Men eftersom att receptet för dumplings är hett eftertraktat i vissa delar av Sverige, så kan jag länka till detta här! :)

Mer uppdateringar om nyåret kommer under veckan!


torsdag 22 januari 2009

Alla kladdar på Nisse... störigt...

Okej då, nu överdriver jag väl kanske. Inte riktigt alla kladdar på Nisse, men många gör det. Alla tittar i alla fall! Och en del pratar med honom, ler, säger hur söt han är. Andra har bara en tanke i huvudet. Att få röra vid en vit bäbis! Med blont hår och blå ögon sticker han ut ur mängden, det får man ta. Men den som fortfarande har rätten att vägra människor att röra honom, det är jag som mamma. (okej - liiiite powertrip...)

Några exempel.
Vi är på 7-11 och ska köpa en dricka. En kvinna står framför mig i kön och när hon ser Nils som ligger och sover i sin vagn så utbrister hon; Åh vad söt!!! Jag måste få röra honom. 
Detta var ingen fråga eller så, det var ett högt tänkande. Här gällde det att hänga med i svängarna för fort sprang hon runt mig och var centimeter ifrån att lägga sina händer på honom då jag slog bort hennes hand. "Han sover juh!" säger jag. Kvinnan svarar; Sover han??
Öhhh... dum fråga. Ungen blundar och ligger lugnt och fridfullt i sin vagn...

Ett till exempel.
Jag, Karen och Nils var på Starbuck's och satt utmed fönstret. Alla som gick förbi tittade på Nils och log, såklart, han är ju så söt. En man som gick förbi, kom in på Starbuck's ca 5 minuter senare, och sätter sig 2 bord bakom Karen som håller i Nils. Han beställde inget att äta eller dricka. Han bara tittar på Nils. Han har skitiga händer och torgvantar. Såg ut som en uteliggare eller nåt. 5 minuter passerar, han stirrar fortfarande på Nils. Men så reser han sig upp och smyger upp bakom Karen som inte ser att han kommer, och börjar kladda med sina skitiga fingrar på Nisse. 

Den senaste händelsen var i måndags då vi var på universitetet för att lämna in kursansökan. Jag håller på och pratar med receptionisten som hittat ett fel i min ansökan och sen blir allt så där kulturellt Kina-hopplöst för ett tag och jag tappar hoppet och ville ge upp. Så jag gick tillbaka till Karen som också då höll i Nils medan jag fixade och trixade. Mamma lite arg, så det var inte rätt tillfälle för kvinnan som lade sina händer på Nils. Hon var visserligen snäll, men jag bad henne att inte röra honom. Hon lyssnade inte. Jag sa det igen på kinesiska. Hon lyssnade fortfarande inte. Då tar jag bort Nils' hand ur hennes grepp. Jag och Karen pratar om det egentligen värdelösa papperet som skolan ville ha för att godta min ansökan. Kvinnan står fortfarande kvar och sen fräser hon ur sig;
Jag förstår!! Du vill inte att jag rör ditt barn!!

Öhh... nej kära främling, jag vill inte att du rör mitt barn.
Det jag ser som mest upprörande med hennes beteende var att hon ansåg det vara hennes rätt att bara komma och ta på Nils utan en enda fråga eller tanke till någon annan än hennes vilja, att röra utlänningens vita barn. *suck* Inte f-n går jag och kladdar på deras barn... 




onsdag 21 januari 2009

Hello Kitty! Välkommen till världen!


Idag i Aftonbladet så fanns det att läsa en miniartikel om ett sjukhus vars BB avdelning är helt inredd i Hello Kitty!! Nog för att det är lite freaky med en Hello Kitty-gate på flygplatsen, men en BB avdelning?! Nyfödda bäbisar som sveps in i Hello Kitty filtar, den lilla katten sägs ska ha en lugnande effekt på små barn och på mammorna. Det är nästan så galet att man skulle vilja åka dit och titta. Och vars hittar man detta ställe?! Om inte i Taiwan!! Ja, vem vet. Nästa gång så?! Eller ändå inte... det finns nog bättre saker att ta i beaktning när man väljer sjukhus än om sköterskorna är klädda i Hello Kitty outfit eller inte...

Länk till Aftonbladet med bild

Solskensgul Mei Tai m. japanskt tryck




Jag lyckades inte få upp en bild på Sjalbarnsforumet så jag tar det här på min egen blogg istället. :)

Mei Tai i underbart sommargul färg med ett blommigt paneltyg, tryckt i Japan. Helt underbart vackert!  - Breda axelremmar, ca 2 meter långa.  - Midjeband vadderat ca 65 cm, totalt 170 cm - Panelen mäter 41 x 60 cm (topp till botten av midjebandet) - Enkel, lätt och tar liten plats i skötväskan!! Pris: 350 kr exl.frakt (max 50 kr, om ens det)
/Agneta



onsdag 14 januari 2009

Kineser som inte kan cykla...

Ibland lägger man märke till saker, konstiga saker, annorlunda beteenden. Varför gör dom så??? T.ex. så finns det en rätt bra låt som heter Nine Million Bicycles av Katie Melua. 9 miljoner cyklar sägs det finnas i Beijing. Ja man har ju hört att folk ofta tar cykeln. Det gör man i Taiwan också, men istället MOTORcykeln! Det sägs finnas flest motorcyklar (eller moppar som jag säger) per capita i Taipei, än någon annanstans i Asien. 

Med så många motorcyklar verkar folk ha glömt bort hur man cyklar på riktigt. Tänk er en vuxen människa som sitter på en barncykel. Så ser det ut! Är det för att man vill nå marken? Som man gör med en moppe? Ser väldigt lustigt och konstigt ut. Men det är inte undra på då att inte fler cyklar, det måste ju vara jättejobbigt! Tyvärr är Taipei inte så cykelvänlig stad. Det finns en del cykelleder men trafiken på vägarna mellan dessa leder är rätt häftig. Synd, för jag saknar verkligen att cykla. 

Om jag lyckas ha kameran med mig när jag ser en tokig cyklist så ska jag lägga upp ett foto. 
Men klicka på låten så länkas ni vidare till videon av låten som jag rekommenderar. Är som Norah Jones. Något för mamma! :)


måndag 5 januari 2009

Hem ljuva hem

Nu så var det slut med äventyret i Sverige. Vi är "hemma" igen, i Taiwan alltså. Känns faktiskt riktigt riktigt härligt! Flygresan hem gick lika bra som hem, till Sverige alltså. Mycket förvirrande var hem och hem är någonstans.

Men förkylda är vi! Alla 3! Men Nils klarar det förvånansvärt bra. 

I Söndags när vi komme hem, så bland det första jag gjorde var att omvandla Nils vagn, flip flop och det blev en sittvagn. Så nu får man inte se honom längre, lite trist dock... men han ryms ju inte längre i liggdelen.

Vardagen infann sig på en gång. Fort var det måndag och Mr. Bao for till arbetet, så då for jag och Nils till Starbuck's och tog en kaffe med tant Karen. Sen gjorde vi broccolipuré med godkänt resultat. Så till middag mumsade Nils på broccolin medan vi andra åt mammas köttgryta, dock ej på älgkött, samt något som kallas för See you tomorrow svampar. Tydligen så kommer dom ut på samma sätt, något jag aldrig märkt förut. Så  idag tisdag var jag tvungen att se efter, och mycket riktigt, där låg en svamp. Lite äckligt faktiskt eftersom att dom är smala, vita och påminner om en mask. 
   Men det är en mycket god svamp måste jag tillägga! När vi flyttade hit för 2 år sedan blev det snabbt våran favorit. Dom är tydligen släkt med den i Sverige viltväxande vinterskivlingen. Men när svampen får växa i mörker så får den den avlånga formen och den väldigt vita färgen som enokisvampen. 



Och idag, så var det dags för dumplings. Nu är vardagen återställd till 100%! Mums!