tisdag 13 november 2007

Det värsta med Taiwan...

Det finns en sak som jag inte tycker om med Taiwan och det är allt bestyr med visumhanteringen! Det ger mig mycket ångest! Varje gång jag tänker på det blir jag arg och ledsen. Förra året så hade jag ett visitor visa med en 6 månaders giltighet. Men jag kunde bara vara här i 60 dgr, och sen måste jag lämna landet. Denna gång skulle jag söka ett studentvisum, men eftersom att det blev så stressigt på slutet innan avresa så hann papperen från skolan inte komma i tid för mig att söka ett visum. Men väl på plats så sas det att jag kunde ändra mitt turistvisum jag hade kommit in på till ett studentvisum. Men….anta aldrig att någonting går att lösa smidigt i detta land! Taiwan, eget land eller inte men det är ändå byggt på en kinesisk kultur, och kinesisk byråkrati inte minst har påverkat hela denna del av världen. Motbevisa mig gärna men jag har för mig att byråkrati ”uppfanns” i Kina. Har i alla fall påverkat den kinesiska och kejserliga historien genom tidens gång.

Bara någon nämner visum i min närhet börjar jag kallsvettas. Usch. Hemskt. Men vad kan man göra åt saken. Jo, man åker utomlands och söker nytt visum. Förra året åkte vi utomlands ett par gånger för att förlänga visumet, vilket man inte kunde förlänga bara genom en stämpel i passet på polisstationen (vilket dom hade sagt på Taipeikontoret i Köpenhamn!). Men nu var jag tvungen att söka ett helt nytt visum, på studiegrund. När hela den här baletten tar slut vet jag inte, men vi kan nog räkna med en fortsättning. Detta visum är bara giltigt i 3 månader, och för mig att kunna söka ett ARC – Alien Residence Visa, måste jag vara här i 4 månader. Alltså… en fortsättning kommer nog att följa…


Macau
Som sagt, man åker utomlands för att lösa sådana här problem.




Förra året blev det Hong Kong och Thailand, nu blev det Macau. Eftersom F’s pass sprack och flög i bitar efter hans senaste resa till Shanghai så kunde han inte följa med.

Macau var en av de första europeiska kolonierna i Asien, och blev också den sista tillsammans med Hong Kong. Hong Kong tillhörde Storbritannien, det vet alla. Mindre vet någonting alls om Macau. Det tillhörde Portugal, och av den anledningen så är alla skyltar och gatunamn både på kinesiska (kantonesiska, ej det vanliga mandarin) och på portugisiska, men ingen pratar det! Det finns fortfarande ett fåtal portugiser bosatta i Macau samt en handfull kineser som lärt sig portugisiska, det går inte ens att fråga efter en gata på portugisiska, ingen vet vad det är för något.

Här bor drygt ½ miljon invånare på tillsammans 22 kvadrat km. Det har tillhört Portugal i närmare 450 år, och här är tillåtet allt som annars är förbjudet i Kina, t.ex. spel om pengar och prostitution. Mycket spel och casinon såg jag, men inga prostituerade. Casinoverksamheten påminde om det man sett från Las Vegas på tv med blinkande lampor överallt. Hade jag hetat Pröjtz skulle jag nog spelat, istället heter jag Olofsson och hittar kaffe. Fanns bara 1 Starbuck’s, låg dessutom i närheten av en trevligare centrumdel om man inte letar efter spelmaskinerna.


Den mest berömda sevärdheten är St. Paulskyrkan, byggt början på 1600talet av en italiensk jesuit. Mitten på 1800talet brann kyrkan och den tillhörande skolan och kvar än idag är bara fasaden.









Casino Lisboa, det värsta kasinot i stan kan man väl nästan garantera!



















Largo do Senado


Detta blev mitt favoritställe i Macau då jag inte höll till borta vid Casino Lisboa och de andra hot shot ställena. Här vid Largo do Senado fanns alla små butiker och massor med kakbutiker där man sålde mandelkakor i olika former, typiska för Macau. Plus den portugisiska eggtart'en! Smarrigt.








Med kolonialbyggnader överallt så för att påminna sig om att man faktiskt är i Kina, så måste man besöka ett tempel. Närmare bestämt A-Ma templet som påbörjades på 1400talet. Det var i närheten av detta tempel som portugiserna först landsteg. De frågade kineserna vad landet hette, och de svarade "Ma Ge", som var namnet på templet. Detta översattes så småningom av portugiserna till Macau, vilket blev namnet på landet. Så Macau betyder ingenting, utan är helt enkelt en "fel-översättning".

Templet är helgat å havsgudinnan Mazu, beskyddare för fiskarna och andra sjöfarare.

Munken på bilden hänger faktiskt upp rökelse! De finns i olika storlekar och de allra största kan räcka upp till 30 dagar! Om vi säger så här, det var inte svårt att hitta till templet trots att det låg en bit bort, det var bara att följa rökelselukten!




Från torsdag till lördag befann jag mig i Macau, det räcker för denna staden. Det är nog en bra hållplats för den som ska vidare in i Kina, eller befinner man sig i Hong Kong kan man ta en kort båttur över till Macau, för det är vackert. Men det bästa av allt…jag fick mitt visum, för nu.


Inga kommentarer: