Alla kladdar på Nisse... störigt...

Okej då, nu överdriver jag väl kanske. Inte riktigt alla kladdar på Nisse, men många gör det. Alla tittar i alla fall! Och en del pratar med honom, ler, säger hur söt han är. Andra har bara en tanke i huvudet. Att få röra vid en vit bäbis! Med blont hår och blå ögon sticker han ut ur mängden, det får man ta. Men den som fortfarande har rätten att vägra människor att röra honom, det är jag som mamma. (okej - liiiite powertrip...)

Några exempel.

Vi är på 7-11 och ska köpa en dricka. En kvinna står framför mig i kön och när hon ser Nils som ligger och sover i sin vagn så utbrister hon; Åh vad söt!!! Jag måste få röra honom. 

Detta var ingen fråga eller så, det var ett högt tänkande. Här gällde det att hänga med i svängarna för fort sprang hon runt mig och var centimeter ifrån att lägga sina händer på honom då jag slog bort hennes hand. "Han sover juh!" säger jag. Kvinnan svarar; Sover han??

Öhhh... dum fråga. Ungen blundar och ligger lugnt och fridfullt i sin vagn...

Ett till exempel.

Jag, Karen och Nils var på Starbuck's och satt utmed fönstret. Alla som gick förbi tittade på Nils och log, såklart, han är ju så söt. En man som gick förbi, kom in på Starbuck's ca 5 minuter senare, och sätter sig 2 bord bakom Karen som håller i Nils. Han beställde inget att äta eller dricka. Han bara tittar på Nils. Han har skitiga händer och torgvantar. Såg ut som en uteliggare eller nåt. 5 minuter passerar, han stirrar fortfarande på Nils. Men så reser han sig upp och smyger upp bakom Karen som inte ser att han kommer, och börjar kladda med sina skitiga fingrar på Nisse. 

Den senaste händelsen var i måndags då vi var på universitetet för att lämna in kursansökan. Jag håller på och pratar med receptionisten som hittat ett fel i min ansökan och sen blir allt så där kulturellt Kina-hopplöst för ett tag och jag tappar hoppet och ville ge upp. Så jag gick tillbaka till Karen som också då höll i Nils medan jag fixade och trixade. Mamma lite arg, så det var inte rätt tillfälle för kvinnan som lade sina händer på Nils. Hon var visserligen snäll, men jag bad henne att inte röra honom. Hon lyssnade inte. Jag sa det igen på kinesiska. Hon lyssnade fortfarande inte. Då tar jag bort Nils' hand ur hennes grepp. Jag och Karen pratar om det egentligen värdelösa papperet som skolan ville ha för att godta min ansökan. Kvinnan står fortfarande kvar och sen fräser hon ur sig;

Jag förstår!! Du vill inte att jag rör ditt barn!!

Öhh... nej kära främling, jag vill inte att du rör mitt barn.

Det jag ser som mest upprörande med hennes beteende var att hon ansåg det vara hennes rätt att bara komma och ta på Nils utan en enda fråga eller tanke till någon annan än hennes vilja, att röra utlänningens vita barn. *suck* Inte f-n går jag och kladdar på deras barn...